tisdag 2 februari 2010

babe


(weheartit)


och han säger
- tack babe
och luktar så gott på min kind.
för han säger det på min kind, duvet.
precis innan han hoppar in i hissen.
gör mig galen.

knäsvag/galen

Ändå är det så nytt. kan inte riktigt stava K-Ä-R
Men det känns fan bra.
är det töntigt att jag smälter när han kallar mig babe
fråga?
babe på ett så klockrent, raspigt och rätt sätt.
inte fel, inte fel alls duvet.
bara så jag
smälter.

måndag 1 februari 2010



-Jag hoppas inte jag gett dig fel bild av mig. Säger jag snirkligt, lite sött. väljer mina ord.
jag drar liksom inte hem vilken kille som helst
verkligen inte
.

- Du menar, du är ingen Hoe? han frågar ödmjukt.

- nej, jag är ingen hoe
.

-Bra. Det är inte jag heller
.

Vi ler.

Bra, skönt.
Jag tror jag vet att jag gillar honom på riktigt.
på riktigt, riktigt för en gångs skull.

Jag skulle kunna släppa allt för Denna.
Släppa allt det spännande och lustfyllda och farliga och härligt härligt härligt
med förbjudna romanser, chefer och äldre karlar.

För nu, nu är jag inte så kaxig längre.


/ Pix

När man inte skulle ligga.

På köksbordet ser det ut som en barnfamilj har gått loss.
Adrenalinstint barnkalas på McDonalds.

Efterskalven av Big Mac omslag beror på gårkvällen.
Det var ju inte tänkt att han skulle hamna där.
Men ok, jag hade städat lite utifall att det skulle hända.

Vi ramlade från ställe till ställe och till slut till mitt ställe.

- Jag sover hos dig i natt.
- Jasså det tror du minsann! Biter jag av.
Måste vara lite vass.
- Mmmh. ler han till svar.

Jag är tyst, går mina steg lite närmre honom så att hans polare inte hör
- Jo, det vore mysigt om du sov hos mig, det vill jag. inte lika vass denna gång.

- Jag tänker fan inte ligga med dig! Jag kan hålla om dig, men asså…

- Fuck off! Jag tänker fan inte ligga med ditt taniga benrangel heller.

Killar…varför sa han så?

Vi tar en omväg förbi mig via Donken.
- Vi sover hos Pix, kom igen det är närmre än hem till mig
Han resonerar med sin vän som är på besök i stan.

- Vad fan är du rädd för? Retar jag honom.
Jag vill väl bara ha hans sällskap inte fullt hus…

Jag fick som jag ville.
Men väl i min säng gick det ju inte att bortse.
Går liksom inte att blunda.
Blunda för lusten av att ta på varandras varma kroppar.
Jag klädde av honom. Sedan sakta, olidligt sakta, klädde jag av mig.
Han skakade, andades snabbt och jag log, myste över att jag gjorde honom fullkomligt galen.

Det var som om han fumlade med händer, var så handfallen att han blev
osäker.
För ovanlighetens skull gillade jag mitt överläge.
Det bara blev som det blev.
Ändå kunde jag inte hålla mig från att citera hans tidigare så kaxiga ord.
Han kom.
sedan:

- Jag tänker fan inte ligga med dig!

Innan